elektronisk musik

jag har de senaste veckorna vart med om två läskiga saker.

1: jag har ställts emot det faktum att jag är en fördömande jävel...fast det var typ ingen nyhet
2: jag har träffat mig själv i åtminsotnde 3 olika inkarnationer..

1: det är sjukt så jävla bögiga en spec sub kultur är... jag vet inte vad de kallas, jag vet inte vad dom vill... men jag kallar dom för mongo-cpn och det enda dom vill är väll antagligen det resten av oss vill..knulla med en människa vi kan relatera till...eller inte relatera till, beroende på lite hur mycket sex man hade med sin mamma när man växte upp.

dom som kan ha mustach har det, totalt osägande bleka jävla skit mustacher, den lilla lilla chansen dom har att se manliga ut i ansiktsbehåring dödas helt och hållet av deras töntiga val av musik och klädsel, musiken är liks osägande som deras pesonligheter och lika svår att lystna på som den där blonda horan i "chasing amy" och deras kläder är ett slarvigt ihop plock från alla andra mycket coolare stilar... allt jag känner för att säga till dom är: ta din epilepsi medicin, håll käften och sluta bajsa på allt som jag älskar,
ser jag en till förvuxen bäbis med tönt komplex som på något sätt gör mig lite töntigare genom att bara existera så spränger jag en bank..jag säger inte vilken..jag säger inte när..men jag lovar..don't push me you bithcfisting cockfags...

2: hur mycket av en klyscha är jag egentligen?
sen orkar jag inte skriva mer...1:an sög kraften ur mig..